Världsekonomin fortsätter att återhämta sig

Lättande pandemirestriktioner, snabb BNP-tillväxt och en starkare arbetsmarknad präglar världsmarknaden. Om vaccinationsutrullningen fortsätter att överraska positivt i större delar av världen möjliggör det lättnader av restriktionerna och ökat förtroendet hos hushåll och företag – vilket därmed skulle driva på BNP-tillväxten ytterligare.

Men det finns också en risk att nya virusvarianter leder till ekonomiska bakslag, särskilt i länder med låg eller ojämn vaccinationstäckning, som USA.

Stark tjänstesektor

”Men trots den snabba ökningen av Covid-19-fall räknar vi med en fortsatt återhämtning, där tjänstesektorn allt mer tar över stafettpinnen från industrin, och en starkare arbetsmarknad”, säger Christina Nyman.

Under våren uppstod en utbudsbrist på flera viktiga insatsvaror vilket ledde till stora prishöjningar och rekordlånga leveranstider.

”Även om vi ser tidiga tecken på att flaskhalsarna börjar lossna bedömer vi att det är en lång väg kvar innan de globala leverantörskedjorna är helt återställda, vilket hämmar tillverkningsindustrins tillväxt och ger ett temporärt högre kostnadstryck”, säger Christina Nyman.

Drivkrafterna för en varaktigt högre inflation saknas fortfarande, men centralbankerna sneglar mot en sorti för krispolitiken. Tillsammans med fortsatt finanspolitiskt stöd, förblir ändå den ekonomisk-politiska inriktningen expansiv i flera år framöver.

De svenska hushållen har som helhet en stark ekonomi

Sparandet är rekordhögt och hushållens inkomster väntas öka i god takt 2021–2023 när arbetsmarknadsläget förbättras. I kombination med ett uppdämt konsumtionsbehov av vissa tjänster och varor, såsom nöjen, resor och kläder, talar det för en stark konsumtionsökning det kommande året. Finanspolitiken skiftar nu från ”livsuppehållande” åtgärder till återstartspolitik.

”Vi räknar med en expansiv valbudget för nästa år, med bland annat mer pengar till välfärden, hushållen och offentliga investeringar”, säger Christina Nyman.

Stabila bostadspriser

Handelsbankens ekonomer bedömer att bostadsbyggandet ligger kvar på en historiskt sett hög nivå de kommande åren.

Under loppet av 2022 är prognosen att bostadspriserna ökar med nära 5 procent. Exportindustrins orderböcker är välfyllda och även den höga orderingången borgar för en fortsatt god exporttillväxt.

”Sammantaget bäddar det för en stark återhämtning. Vi räknar med att BNP i början av nästa år är tillbaka på den trend som gällde före pandemins utbrott”, säger Christina Nyman.

Lönsamma företag

Andelen företag som upplever en brist på arbetskraft har ökat relativt snabbt inom både tillverkningsindustrin och tjänstesektorn.

”Vår tolkning är att företagen inte riktigt hinner med att anställa i samma takt som efterfrågan ökar, snarare än att det skulle vara ett tecken på en generell brist på arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden”, säger Christina Nyman.

Även Sverige påverkas av de globala leveransproblemen och det finns förväntningar i producentled och detaljhandel om prishöjningar. Företagen har dock en god lönsamhet, vilket minskar behovet av att föra kostnadsökningar i producentledet vidare till konsumentledet.

”Det är svårt att se att vi skulle få ett varaktigt högre inflationstryck utan att lönetrycket ökar markant. Sammantaget bedömer vi att inflationen exklusive energi kommer att vara omkring 1,5 procent de kommande åren”, säger Christina Nyman.

Fortsatt nollränta

Handelsbankens prognos är att Riksbanken håller kvar reporäntan på noll procent under hela prognosperioden.

”Det skulle krävas mycket för att Riksbanken ska sänka eller höja räntan de närmaste åren”, säger Christina Nyman.

Ny finanspolitik kan minska klyftorna

Pandemin har förvärrat redan existerande klyftor och kraftfulla strukturella trender, som digitalisering och en mer global arbetsmarknad, kommer sannolikt att fortsatt gynna högutbildade arbetstagare i utvecklade länder. Ojämlikhet har dock kommit högre upp på den politiska agendan. ”Samtidigt kan regeringars nya syn på finanspolitiska stimulanser och riskerna med en hög statsskuld bidra till både minskad ojämlikhet och högre tillväxt i efterdyningarna av pandemin, utan att statsskulden blir högre” säger Christina Nyman.

För ytterligare information kontakta:
Christina Nyman, chefsekonom, +46 8 701 51 58, +46 70 778 77 65
Joel Holm, presstalesman, +46 73 058 30 21

För hela rapporten på svenska se Konjunkturprognos och på engelska Global Macro ForecastFör mer information om Handelsbanken hänvisas till: www.handelsbanken.com