Sedan Handelsbankens senaste konjunkturrapport i augusti har det kommit fler bevis på att det nu sker en återhämtning i världsekonomin.
Men en andra våg av Covid-19 och tillhörande restriktioner kommer att dämpa återhämtningen.
Den fortsatt höga arbetslösheten och de osäkra omvärldsutsikterna tynger löne- och inflationsutvecklingen – och därmed samhällsekonomin i stort. Här är fyra av de viktigaste osäkerhetsfaktorerna för svensk ekonomi - just nu.

• USA-valet
USA står kanske inför det viktigaste valet någonsin. Ett val som handlar om så mycket annat än bara ekonomisk politik och i slutändan också sätter den amerikanska demokratin på prov. Konsekvenserna av president Donald Trumps positiva Covid-19-test är svåra att överblicka, men ökar dramatiken.
”Vi räknar med att det kommer bli turbulent runt valet, inte minst på finansmarknaderna. Men vi bedömer att de eventuella ekonomiska konsekvenserna för världsekonomin på kort sikt överskuggas av pandemin, givet att det i slutändan fredligt utropas en vinnare.”

• Världsekonomin efter Covid19-pandemin
Först bortom vår prognoshorisont, 2022, räknar vi med att världsekonomin är tillbaka i ett mer normalt läge. Men pandemin kommer antagligen få långsiktiga effekter på tillväxten. Det handlar bland annat om att konsumenters förändrade efterfrågan, ökad e-handel och digitalisering kan påverka behovet av arbetskraft i olika sektorer. För produktivitetstillväxten är ökad digitalisering positivt men å andra sidan ser vi att globaliseringen saktar in och att låga investeringsnivåer dämpar tillväxten under lång tid.
”Vår uppfattning är att coronakrisen bidrar till att dämpa tillväxten på medellång sikt och att arbetslösheten blir högre än vad den annars skulle varit”, säger Christina Nyman.

• Svensk ekonomi: Avtalsrörelsen och stimulanser
Nu finns signaler på att exporten växlar upp från låga nivåer, vilket stimulerar investeringsviljan inom industrin.
”Vi ser nu en viss stabilisering på arbetsmarknaden och bedömer att arbetslösheten toppar under hösten”, säger Christina Nyman.
I detta läge är det inte konstigt att arbetsmarknadens parters ingångsbud till årets stora avtalsrörelse spretar ovanligt mycket.
”Vi bedömer att det nya avtalet landar strax över 2 procent per år, vilket är lägre än i 2017 årsavtalsrörelse”, säger Christina Nyman.
Regeringen har genomfört omfattande krisåtgärder under våren och budgeten för 2021 är rekordstor. En låg statsskuld och nollränta gör att det finns ett stort offentligfinansiellt utrymme att stimulera ekonomin. Sammantaget är bedömningen att stimulanserna i budgeten bidrar till att tillväxten blir omkring 1 procentenhet högre både 2021 och 2022.
”Om syftet med stimulanserna även var att stötta penningpolitiken till att få upp inflationstrycket skulle man ha satsat på mer inflationistiska åtgärder, såsom mer pengar till hushåll och offentlig konsumtion”, säger Christina Nyman.
Lägre kostnader för företag, speciellt sänkta arbetsgivaravgifter för unga dämpar det underliggande inflationstrycket.
Trots det låga inflationstrycket talar det mesta för att Riksbanken sitter still i båten de kommande åren.
”Vi räknar med att reporäntan är kvar på noll procent under överskådlig framtid.”
Den fortsatta kronförstärkningen, lågkonjunkturen och låga löneökningar talar för ett lågt underliggande inflationstryck de närmaste åren.
”Vi har reviderat upp vår syn på tillväxten, framförallt i år, och räknar nu med att BNP faller med 3,2 procent för att öka med 4,1 respektive 2,7 procent de kommande två åren”, säger Christina Nyman.

• Bostadsmarknaden
Även om osäkerheten kring smittspridningen fortsatt tynger svensk ekonomi och hushållens konsumtion är återhämtningen nu i full gång och bostadsmarknaden ter sig tämligen obekymrad.
”Vi förväntar oss att bostadsbyggandet tappar lite fart i höst men att inbromsningen totalt sett ändå blir måttlig. Samtidigt ser vi framför oss stabila, svagt stigande, bostadspriser. Det här bäddar för en fortsatt återhämtning 2021-2022”, säger Christina Nyman.


För ytterligare information kontakta:
Christina Nyman, chefsekonom, +46 8 701 51 58, +46 70 778 77 65
Joel Holm, presstalesman, +46 73 058 30 21


För hela rapporten på svenska se Konjunkturprognos och på engelska  Global Macro Forecast
För mer information om Handelsbanken hänvisas till: www.handelsbanken.com