Både löner och pensioner ökar nästa år, i kronor räknat kommer de flesta hushåll ha mer i plånboken 2020 jämfört med i januari 2019. Men tar man dessutom hänsyn till inflationen och ser till utvecklingen av realinkomsten, blir bilden en annan. Det visar analysen som bygger på beräkningar utifrån Swedbanks typhushåll.[1 (http://#_ftn1)]  - Tar man hänsyn till inflationen är det främst löntagare och pensionärer med högre inkomst som får en förbättrad köpkraft mellan januari 2019 och 2020, säger Arturo Arques, privatekonom för Swedbank och sparbankerna.  Löner och skatter Lönerna förväntas öka med knappt tre procent nästa år. Men trots att den genomsnittliga kommunalskatten höjs så blir inkomstskatten ändå något lägre till följd av ändrade prisbasbelopp som påverkar grundavdrag och jobbskatteavdrag. Dessutom slopas värnskatten nästa år och det ger ett plus på fem procent på inkomster över ca 60 000 kr per månad. [2] (http://#_ftn2)  - Har man en inkomst på 75 000 kronor per månad får man förutom eventuell löneökning drygt 1 100 kronor mer i plånboken till följd av skattesänkningen, säger Arturo Arques, privatekonom för Swedbank och sparbankerna.  Ett enpersonshushåll får 550 kronor, medan tvåbarnsfamiljen får drygt 1 000 kronor mer i plånboken efter årsskiftet, jämfört med januari 2019. Tonårsfamiljen, med lite högre inkomster, får cirka 1 900 kronor mer efter skatt.   Men inflationen under året gör att köpkraften inte ökar nämnvärt jämfört med 2019. De 550 kronorna för enpersonshushållet innebär ingen ökad köpkraft alls. För tvåbarnsfamiljen och tonårsfamiljen blir det 20 respektive drygt 250 kronor i förbättrad köpkraft.  Pensioner Både allmän pension och tjänstepension ökar med två procent nästa år och skatten sänks på pensioner över 17 500 kronor per månad. För ett pensionärspar med genomsnittlig pension innebär skattesänkningen drygt 860 kronor mer i plånboken efter årsskiftet, för pensionärsparet med lite lägre pension blir det i stället 500 kronor.   Garantipensionären får 280 kronor mer i pension efter skatt varje månad. Dessutom höjs taket i bostadstillägget för pensionärer från 5 600 till 7 000 kronor. Till följd av det ökar det maximala bidraget med knappt 1 000 kronor till 6 540 kronor per månad. För de med en hyra under 5 600 kronor påverkas dock inte bostadstillägget.   - Tar man hänsyn till inflationen är det främst pensionärer med bra pensioner som får ökad köpkraft jämfört med januari 2019. För de med lägre pensioner äts inkomstökningen upp av allmänna prisökningar, säger Arturo Arques. Studenter och arbetslösa Studiemedlen höjs knappt 200 kronor per månad till vårterminen 2020 och den disponibla inkomsten för arbetslösa är oförändrad. Tar man hänsyn till inflationen så får både studenter och arbetslösa sämre köpkraft nästa år jämfört med januari 2019. Studiemedel räknas upp med konsumentprisindex men med viss eftersläpning, arbetslöshetsersättningen förändras inte alls i nivå. Kommunalskatt Den 1 januari slopas värnskatten, de extra fem procenten på månadsinkomster över 58 600 (2019). För dem med en månadsinkomst på 75 000 kr (medianinkomsten bland dem som betalar värnskatt 2019) sänks skatten med drygt 1 000 kronor per månad till följd av det.  Den genomsnittliga kommunalskatten höjs inte nämnvärt nästa år, men den kan variera stort mellan kommuner. Och hur hög den är spelar stor roll för hur mycket det blir kvar i plånboken för hushållen. Det kan skilja tusenlappar beroende på vilken kommun man bor i. Lägst kommunalskatt i landet har Österåker kommun, 29,18 procent, och Dorotea kommun har högst, 35,15 procent. - Tjänar man 30 000 kronor per månad så betalar man 1 260 kronor mer i skatt per månad i Dorotea. Med en inkomst på 50 000 kronor per månad blir skillnaden i stället 2 440 kronor per månad, säger Arturo Arques.  Kommunalskatten (kommun+landsting) höjs i några kommuner och sänks i andra. Mest höjer man skatten i Ödeshög kommun, med 1,85 kronor. På en inkomst på 30 000 kronor per månad innebär det 360 kronor mer i skatt varje månad. Analysen bygger på prognoser över löneutveckling 2020, fastställda pensioner utifrån prisbasbelopp och inkomstbasbelopp, samt utifrån genomsnittlig skattesats för landet. För mer information: Arturo Arques, privatekonom, tfn 072-242 99 62 www.swedbank.se/arturosblogg Madelén Falkenhäll, senioranalytiker, tfn 076-790 16 38 www.swedbank.se/privatekonomi (https://www.swedbank.se/privat/spara-och-placera/analyser-marknad-omvarld/swedbank-insikt/privatekonomi.html), www.swedbank.se/framtid (https://www.swedbank.se/privat/en-battre-framtid.html) [1] (http://#_ftnref1) Swedbank utgår från ett antal olika typhushåll i analyser över inkomster och utgifter. Det är fiktiva hushåll utifrån olika familjekonstellationer. [2] (http://#_ftnref2) Den övre brytpunkten hade hamnat på 729 300 kronor per år för 2020, om man inte hade slopat värnskatten.