Räntebevis

Vanliga frågor

Vad är ett räntebevis?

Ett räntebevis är en placering som är kopplat till kreditrisken i ett bolag eller ett index. Avanza erbjuder handel i två typer av räntebevis: räntebevis med fast ränta och räntebevis med rörlig ränta.

För räntebevis med fast ränta erhålls en fast ränta under hela löptiden. För räntebevis med en rörlig ränta utgörs räntan av 3-månaders STIBOR plus ett fast procentuellt räntetillägg, där storleken på räntetillägget är olika högt för varje räntebevis.

Ränteutbetalning för räntebevis sker fyra gånger per år.

Hur handlar jag med räntebevis?

Räntebevisen handlas på Stockholmsbörsen kl. 9.00–16.15 och du kan köpa och sälja dem liksom aktier via köp- och säljknappen på vår sajt. Handeln med räntebevis är courtagefri hos oss.

Hur ofta får jag ränteutbetalning om jag köper räntebevis?

Du får ränteutbetalning fyra gånger per år.

För räntebevis med fast ränta sker ränteutbetalningen kvartalsvis vid följande datum: 20 januari, 20 april, 20 juli och 20 oktober.

För räntebevis med rörlig ränta sker ränteutbetalningen kvartalsvis vid följande datum: 20 mars, 20 juni, 20 september och 20 december.

Vad är minsta belopp jag kan spara i ett räntebevis?

Räntebevisen ges ut i poster om 10 000 kronor (det nominella värdet). Bevisens värde påverkas därefter av marknadsräntorna och kreditrisken i det underliggande bolaget, vilket gör att vissa räntebevis kan kosta mindre än 10 000 kronor per styck, medan andra kan kosta mer än 10 000 kronor styck. Räntan kommer dock alltid beräknas på det nominella beloppet, 10 000 kronor.

Räntebevis

Ett räntebevis är en placering som är utgiven av Nordea och som är kopplat till kreditrisken i ett bolag eller ett index. Om du köper ett räntebevis får du en ränteutbetalning fyra gånger per år. För räntebevis med fast ränta erhålls en fast ränta under hela löptiden. För räntebevis med en rörlig ränta utgörs räntan av 3-månaders STIBOR plus ett fast procentuellt räntetillägg, där storleken på räntetillägget är olika högt för varje räntebevis.

Räntebevisen är börsnoterade på NASDAQ OMX Stockholms obligationslista och handlas på Stockholmsbörsen kl.09.00-16.15. Det innebär att det finns både köp- och säljkurser i bevisen precis som när du köper aktier. Du kan placera räntebevisen i ISK, kapitalförsäkring, IPS och i din tjänstepension. Nordeas räntebevis kan ses som ett mellanting, med lägre risk än aktiemarknaden och möjligheter till högre ränta än sparkonton. Dessutom erbjuder Avanza courtagefri handel i dessa.

Räntebevisen ges ut i poster om 10 000 kronor (det nominella värdet). Bevisens värde påverkas därefter av marknadsräntorna och kreditrisken i det underliggande bolaget, vilket gör att vissa räntebevis kan kosta mindre än 10 000 kronor per styck, medan andra kan kosta mer än 10 000 kronor styck. Räntan kommer dock alltid beräknas på det nominella beloppet, 10 000 kronor.

Ränta

Räntebevis med fast ränta betalar en fast ränta under hela löptiden. Räntebevis med en rörlig ränta betalar en ränta på 3-månaders STIBOR + ett fast procenttillägg för respektive räntebevis. Ett räntebevis som är kopplat till ett företag med högre kreditrisk ger ett högre procentuellt tillägg än ett bolag som har lägre kreditrisk. Det finns en mängd olika räntebevis, så du kan själv välja vilken risk och ränta du vill ha på ditt sparande.

Ränteutbetalning för räntebevis sker kvartalsvis fyra gånger per år. För räntebevis med fast ränta sker ränteutbetalning den 20 januari, 20 april, 20 juli och 20 oktober. För räntebevis med rörlig ränta sker ränteutbetalning den 20 mars, 20 juni, 20 september och 20 december. Räntan beräknas alltid på 10 000 kr oavsett om ditt räntebevis sjunkit eller stigit i värde. 

När du köper ett räntebevis betalar du förutom bevisets värde, det pris du ser på börsen, även en så kallad upplupen ränta. Denna upplupna ränta är helt enkelt den ränta som har byggts upp sedan den senaste utbetalningen. Ränteutbetalningen sker varje kvartal och köper du ett räntebevis mellan två kvartal får du betala för den upplupna ”innestående” räntan, och säljer du ett räntebevis får du betalt för den.

Hur stor den upplupna räntan är beror dels på hur många dagar som förflutit sedan den förra ränteutbetalningen, dels på hur stor räntan (så kallade räntekupongen) är. Det innebär att ju närmare en ränteutbetalning som ett räntebevis handlas, desto större blir den upplupna räntan.

Exempel: Ett räntebevis ger 150 kr per kvartal. Du köper räntebeviset mitt emellan två ränteutbetalningar och har därför bara rätt till halva räntebeloppet för det kvartalet. Det betyder att du betalar priset för räntebeviset och dessutom halva räntan för kvartalet, 75 kr i upplupen ränta, till säljaren av räntebeviset.

Riskerna

Det finns en tumregel när det gäller sparande, ju större den möjliga avkastningen är, desto högre är också risken. Som alla placeringar är även räntebevis förenade med risker. Hela eller delar av ditt sparade belopp kan gå förlorat om det inträffar en så kallad kredithändelse i det underliggande bolaget, därför kompenseras du med en högre ränta – vanligtvis en högre ränta än ett vanligt sparkonto. För att få en fullständig bild över riskerna bör du läsa igenom broschyren om räntebevis.

Vill du sälja räntebevisen innan löptidens slut finns en risk att marknadspriset har sjunkit, till exempel beroende på marknadens utveckling, återstående löptid, förväntad framtida svängningar på marknaden, marknadsräntorna eller att kreditrisken i bolaget har förändrats.

Under normala marknadsförhållanden erbjuder Nordea både köp- och säljkurser. Ibland kan det dock vara svårt eller omöjligt att sälja ett räntebevis under löptiden.

Räntebevis omfattas inte av insättningsgarantin som skyddar likvida medel på konton. Däremot gäller investerarskyddet som inträder om ett institut har gått i konkurs och om du som kund inte kan få ut dina värdepapper eller pengar via den separationsrätt som annars ska skydda dina värdepapper från konkursboet. Placeringar på IPS, Kapitalförsäkring samt andra försäkringslösningar omfattas emellertid inte av investerarskyddet. Läs mer om olika typer av säkerhet och skydd för dina pengar och investeringar.

Den absolut viktigaste risken att ta hänsyn till innan du placerar pengar i ett räntebevis är kreditrisken, det vill säga risken att Nordea inte klarar av att återbetala ditt placerade belopp, samt ränteutbetalningarna. I räntebevis tar du, utöver en kreditrisk på Nordea, en kreditrisk på det underliggande bolaget i respektive räntebevis.

På återbetalningsdagen avgörs återbetalningsbeloppet av om det skett någon kredithändelse i det underliggande bolaget. Om en kredithändelse inträffar betalas ett justerat återbetalningsbelopp ut, som normalt är lägre än det nominella beloppet. Det innebär att du kan förlora hela eller delar av ditt placerade belopp. Vid en kredithändelse förlorar du även rätten att få ränta på din placering för tiden efter kredithändelsen.

En kredithändelse innebär att ett bolag antingen försätts i konkurs, har hamnat i betalningsdröjsmål eller genomför en så kallad rekonstruktion.

Med konkurs menas att bolaget är på obestånd och med betalningsdröjsmål innebär att bolaget inte i rätt tid fullgör sina betalningsförpliktelser om minst motsvarande 1 miljon amerikanska dollar avseende finansiell skuld. En finansiell skuld är till exempel lån eller utgivna obligationer.

Rekonstruktion innebär att bolaget omförhandlar villkoren avseende en finansiell skuld om minst motsvarande 10 miljoner amerikanska dollar till följd av försämrad kreditvärdighet eller minskad finansiell styrka.

Innan en kredithändelse inträffat är det omöjligt att säga hur stor del av det placerade beloppet som förloras. Efter en kredithändelse kommer du få tillbaka ett så kallat återvinningsbelopp. Det beloppet fastställs utifrån marknadsvärdet på det underliggande bolagets skuldförbindelser.

Relaterat

Handla räntebevis
Intresserad av räntefonder?
Handla räntefonder
Intresserad av konton med ränta? Se våra sparkonton här