Vad kan en värdepappersportfölj bestå av?

En portfölj är egentligen bara ett samlingsnamn för sina investeringar. Portföljen kan i princip bestå av vad som helst som man investerar i. Till exempel kan man kalla sin samling med tavlor för en konstportfölj. Det vanligaste är dock att ordet portfölj associeras med en värdepappersportfölj.

Var kommer ordet portfölj från?

Förr i tiden var alla aktiebrev fysiska. Om du ägde en aktie var du tvungen att ha ett fysiskt papper som, tillsammans med bolagets aktiebok, intygade att du faktiskt ägde aktien. Eftersom pappret fick ett värde kallades detta då för ett värdepapper.

När man då ägde fysiska värdepapper var dessa tvungna att förvaras någonstans, och därifrån kommer sannolikt begreppet ”värdepappersportfölj”. Idag är nästan all världens aktiehandel digitaliserad och information om vem som äger vad finns därför i olika data- och informationssystem. Även om de fysiska värdepapprena nästan helt är borta lever begreppet ”portfölj” kvar.

De vanligaste värdepapperna

Bland våra kunder, och rent generellt, är aktier och fonder de vanliga värdepapperna att ha i sin portfölj.

En aktie är en ägarandel i ett företag, vilket innebär att när du köper aktier blir du delägare i ett företag. Som aktieägare investerar man pengar i företaget genom att köpa deras aktier. Företaget behöver oftast dessa pengar för att till exempel driva eller expandera sin verksamhet. När man investerar pengar i ett företag tar man en risk, och denna risk kan man förväntas få betalt i form av avkastning. 

Snabba fakta aktier
  • Har köp-/säljavgift (courtage)
  • Prissätts kontinuerligt
  • Ingen hävstång
Det är den huvudsakliga anledningen till att man vill äga aktier. I Sverige finns det lite drygt 600 bolag* som man på ett enkelt sätt kan köpa aktier i. Drygt 1,4 miljoner svenskar äger aktier**. Läs mer om aktier.

Istället för att köpa en enskild aktie kan man köpa en fond. Fonder investerar istället i flera värdepapper eller tillgångar, och genom att äga fonder får man därför per automatik en riskspridning över flera värdepapper.

Det finns olika typer av fonder. Vissa fonder investerar till exempel enbart i aktier, medan andra placerar i räntor eller obligationer. När du äger andelar i en fond äger du automatiskt allting som fonden äger - men du kan inte själv bestämma vad som ska ingå i fonden. Det gör istället en fondförvaltare. Eftersom det är någon annan som väljer vad man ska investera i kan fonder vara ett av de enklaste sätten att börja investera. Läs mer om fonder.

Snabba fakta fonder
  • Har förvaltningsavgift
  • Köp-/säljavgift kan finnas, men är ovanligt
  • Priset bestäms en gång per dag
  • Priset förändras utifrån värdet på fondens investerade tillgångar
Man kan tjäna pengar på fonder genom att fondens värde går upp, och det gör det genom att innehaven som fonden har investerat i ökar i värde.

Tips

Ett smidigt sätt att spara i fonder är att månadsspara. Börja månadsspara här

Mindre vanliga värdepapper

Värdepapper som inte är lika vanliga är bland annat obligationer, börshandlade fonder och certifikat. Tillsammans så har lite över 6 % av våra kunder dessa värdepapper i sina portföljer.

En obligation är ett räntebärande skuldebrev, vilket närmast kan jämföras med ett banklån. När till exempel en stat eller ett större företag behöver låna pengar handlar det om väldigt stora summor, och då kan företaget eller staten sälja en obligation för att få in kapital.

En obligation är egentligen ett intyg för att någon har lånat ut pengar till någon annan, och för detta förväntas långivaren att bli kompenserad med ränta. Företaget, eller staten, har då en skuld till obligationsinnehavaren och det är till honom eller henne som räntan betalas. Oftast betalas räntan ut löpande, det kallas för kupong eller kupongränta. Utöver kupongen ska hela lånet betalas tillbaka på den så kallade lösendagen.

 

Det finns också obligationer utan kupongränta, så kallade ”nollkupongare”. En nollkupongare har ingen ränta, utan istället köper man obligationen till ett lägre pris än det belopp som ska återbetalas, och mellanskillnaden blir då ”räntan”. 

Sättet man kan tjäna pengar på obligationer är genom att ta del av räntan/kupongen. Generellt sett är obligationer en mer defensiv investering än aktier.

Obligationer i räntefonder

Som privatperson finns det flera sätt att investera i obligationer men det absolut vanligaste sättet är via räntefonder som investerar i obligationer.

Man kan också spara i räntebevis, som fungerar ungefär som en obligation. Vanligast är att räntebevisen har en löpande ränteutbetalning fyra gånger per år. Det är på grund av dessa löpande utbetalningar av ränta som de flesta köper räntebevis. 

Snabba fakta räntebevis
  • Courtagefritt hos vissa aktörer
  • Löpande ränteutbetalning

En aktieobligation är en så kallad strukturerad produkt, vilket kort förklarat är en typ av värdepapper som består av flera andra värdepapper som har paketerats, eller ”strukturerats”, ihop till ett och samma värdepapper.

Snabba fakta aktieobligationer
  • Har köp-/säljavgift (courtage)
  • Ofta garanterat minst investeringen tillbaka
  • Paketerad obligation + aktieoption
En aktieobligation består av en obligationsdel och en aktieoptionsdel. Obligationsdelen är tänkt att den ska ge en låg och säker avkastning medan aktieoptionen ska ge en möjlighet till högre avkastning. Ofta är aktieobligationen strukturerad så att man i sämsta fall får tillbaka sin investering i form av ränta från obligationen, och i bästa fall får både ränta och avkastning från optionen.
Historiskt har strukturerade produkter främst sålts till bankernas mest förmögna kunder som sökt efter försiktiga investeringsmöjligheter. De är med andra ord inte jättevanliga bland privatsparare.

Börshandlade fonder, eller ETF:er (Exchange Traded Funds) som de populärt kallas, har många likheter med vanliga fonder. En vanlig fond handlas en gång om dagen vilket innebär att alla köpare och säljare som gör affärer den dagen får betala samma pris.

En börshandlad fond handlas däremot löpande under dagen vilket gör att priset kommer förändra sig över dagen. Det är alltså i princip som en vanlig fond som går att handla löpande under tiden som börsen är öppen.

Snabba fakta ETF:er
  • Har köp-/säljavgift (courtage) + förvaltningsavgift
  • Handla med eller utan hävstångseffekt
  • Prissätts kontinuerligt över dagen
Det vanligaste är att ETF:er följer ett index, vilket gör att avgifterna generellt sett är låga jämfört med aktivt förvaltade fonder.

Vilka avgifter har ETF:er?

En aktieobligation är en så kallad strukturerad produkt, vilket kort förklarat är en typ av värdepapper som består av flera andra värdepapper som har paketerats, eller ”strukturerats”, ihop till ett och samma värdepapper.

För en börshandlad fond betalar man ofta courtage, förvaltningsavgift och spread. Courtage fungerar som vid aktier där man får betala en avgift för att köpa eller sälja. Förvaltningsavgiften fungerar som vid vanliga fonder där en avgift dras löpande ur fondens förmögenhet. Spreaden är skillnaden mellan köp och säljpris och kan lite förenklat också ses som en avgift. Det är viktigt att lägga ihop alla dessa avgifter innan man avgör om en börshandlad fond är billigare än en vanlig fond.

Certifikat är ett värdepapper som är kopplat till en underliggande tillgång och dess värde bestäms därför av det underliggande värdepapprets upp- eller nedgång i värde. Certifikat finns både med och utan hävstång.

Bull- & Bear-certifikat är den vanligaste typen av certifikat. Ett Bull-certifikat kan man använda för att spekulera i uppgång i den underliggande tillgången medan ett Bear-certifikat används för att spekulera i nedgång.

Snabba fakta Certifikat
  • Har köp-/säljavgift (courtage) + räntekostnad + administrationsavgift
  • Spekulera i upp- och nedgång
  • Handla med eller utan hävstång
Visste du att?
Orden Bull och Bear har funnits med på aktiemarknaden länge. De används för att beskriva olika marknadsrörelser. 
Tjuren attackerar sin motståndare genom att stånga uppåt med hornen, och representerar därför en uppåtgående marknad. Björnen attackerar däremot genom att slå nedåt med labbarna, vilket gör att björnen representerar en nedåtgående marknad. 

Certifikat används ofta kortsiktigt

Ett certifikat har en daglig hävstång som innebär att utvecklingen på certifikatet under en dag kommer att vara utvecklingen på den underliggande tillgången multiplicerat med hävstången. Certifikat lämpar sig därför bättre för kortsiktig än långsiktig spekulation.

Exempel

Ett Bull x2-certifikat kommer att gå upp dubbelt så mycket som den underliggande tillgången, men kommer också att gå ner dubbelt så mycket. Om man köpt ett Bull x2-certifikat för 100 kronor där den underliggande tillgången har ett pris på 100 kronor, och priset på den underliggande tillgången går ner 10 kronor, då kommer värdet på certifikatet att gå ner 20 kronor, det vill säga två gånger så mycket.

Ovanliga värdepapper

Optioner, terminer, warranter och mini futures står tillsammans för ca 0,6 % av alla våra kunders innehav. Dessa värdepapper är inte så vanliga bland gemene man och det kan ha sin anledning i att de är ganska komplexa samt att man behöver vara relativt insatt för att förstå hur de fungerar.

Derivat

Derivatinstrument är kopplade till en underliggande tillgång, såsom aktier, valutor, index osv. Priset förändras därför baserat på prisförändringar i den underliggande tillgången. Om värdet på olja går upp kommer ett derivat som har olja som underliggande också att gå upp.

Derivat kan användas på olika sätt. Vissa använder det för att sänka risken i sin portfölj, medan andra för att öka risken. Med hjälp av derivat kan man spekulera och tjäna pengar i både upp- och nedgång i den underliggande tillgången.

Derivat är kontrakt

Alla derivat är någon form av kontrakt och består av en innehavare och en utfärdare. I de flesta derivat har innehavaren av kontraktet rätt, men inte skyldighet, att köpa eller sälja den underliggande tillgången som derivatet är kopplat till.

Det finns alltså två varianter av derivat; köp- och sälj, samt två olika sidor av kontraktet; utfärdare och köpare. Exempel på derivat är optioner, terminer, warranter och mini futures.

En option har en underliggande tillgång, till exempel en aktie. Den fungerar som ett kontrakt mellan två olika parter som ger innehavaren av optionen rätten, men inte skyldigheten, att köpa eller sälja den underliggande tillgången till ett förutbestämt pris på, eller före, ett bestämt datum.

Snabba fakta Optioner
  • Har köp-/säljavgift (courtage)
  • Spekulera i upp- och nedgång
  • Handla med hävstångseffekt

Fyra typer av optioner

Det finns både köp- och säljoptioner samt att man även kan både köpa och utfärda optioner. Om man till exempel äger en köpoption har man alltså rätten att köpa den underliggande tillgången till ett förutbestämt pris. Den som har utfärdat köpoptionen har då skyldighet att sälja den underliggande tillgången till det förutbestämda priset.

En termin har många likheter med en option, men skiljer sig genom att båda parterna har en skyldighet att köpa respektive sälja den underliggande tillgången.

Det är kort sagt bara en framtida affär där man kommer överens om priset redan idag.

Snabba fakta Terminer
  • Har köp-/säljavgift (courtage)
  • Spekulera i upp- och nedgång
  • Handla med hävstångseffekt

Ovanliga bland vanliga sparare

Terminer används ofta av till exempel stora företag för att exempelvis minska sina valutarisker. I och med att priset är överenskommet på förhandbehöver de nämligen inte tänka på valutakursens rörelser.

Det minsta belopp man måste investera i de flesta terminer är oftast väldigt högt, vilket gör att de sällan handlas av gemene man. Majoriteten av aktörerna i terminshandeln är stora företag eller professionella traders.

En warrant har också stora likheter med en option då innehavaren av till exempel en köpwarrant har, precis som med optioner, rätten att köpa den underliggande tillgången på slutdagen till ett förutbestämt pris – även kallat lösenpris. Och vice versa för säljwarranter.

Man använder dock oftast en så kallad kontantavräkning vid lösen. Förenklat innebär det att om man har en köpwarrant med rättighet att köpa en tillgång på 100 kronor och tillgången skulle handlas till 120 kronor har warranten ett värde på 20 kronor. Dessa 20 kronor betalas då ut till innehavaren av warranten på lösendagen.

Snabba fakta Warranter
  • Har köp-/säljavgift (courtage)
  • Spekulera i upp- och nedgång
  • Handla med hävstångseffekt
  • Prissätts av en market maker utifrån priset på den underliggande tillgången
Warranter och turbowarranter används ofta när man vill spekulera i upp- eller nedgång i ett underliggande värdepapper samtidigt som man vill använda sig av hävstångseffekten.

En turbowarrant har, till skillnad från den vanliga warranten, en inbyggd stop loss-nivå. Detta innebär att när turbowarranten når stopp loss-nivån så ”knockas” den, och upphör därför innan slutdagen.

Snabba fakta Turbowarranter
  • Har köp-/säljavgift (courtage) + räntekostnad
  • Spekulera i upp- och nedgång
  • Handla med hävstångseffekt

Stop loss-nivån och lösenpriset kan antingen vara på samma nivå eller skilja sig åt. Man kan lite förenklat se det som att den som ställer ut turbowarranterna (det vill säga emittenten) har en stopp-nivå när de ska börja sälja av de underliggande tillgångarna i turbowarranten. Om emittenten lyckas sälja av tillgångarna på marknaden för ett högre pris än lösenpriset betalas mellanskillnaden ut till innehavaren av turbon, annars inte.

Det hänger med andra ord i princip på att marknaden ska vara villig att betala bra för den underliggande tillgången för att man ska tjäna pengar på turbowarranten. Om stopp loss-nivån och lösenpriset istället är på samma nivå så blir det ingen mellanskillnad, utan turbowarranten blir värdelös så fort stopp loss-nivån nås.

En mini future är ett värdepapper som många använder för att spekulera i upp- eller nedgång i olika underliggande tillgångar eller värdepapper.

Mini futures finns i två varianter; mini long och mini short. Mini long använder man om man vill kunna tjäna pengar på att spekulera i uppgång och mini short om man vill spekulera i nedgång.

En mini long ökar nämligen i värde om den underliggande tillgången går upp i pris och en mini short ökar i värde om den underliggande tillgången går ner i pris. Även Mini futures används ofta om man vill handla med hävstångseffekt.

Snabba fakta Mini future
  • Har köp-/säljavgift (courtage) + räntekostnad
  • Spekulera i upp- och nedgång
  • Handla med hävstångseffekt
Statistik per 151027
* Antal listade bolag på Stockholmsbörsen, First North, Aktietorget, NGM och BeQuoted per 150813
** Källa scb.se
Att spara i värdepapper innebär alltid en risk. Värdepapperna kan såväl minska som öka i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta beloppet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.
Bolag som lyfts fram i exempel är inte utvalda av någon speciell anledning.