Vad är fonder?

En fond består av ett flertal olika underliggande värdepapper, till exempel aktier. Om vi ska försöka förklara det enkelt så kan du se det som en fruktkorg, där själva korgen är fonden och frukten är aktier, eller andra värdepapper. Du äger hela korgen, men kan inte själv bestämma vilken frukt som ska finnas i – det gör en så kallad fondförvaltare. Oftast så väljer förvaltaren många olika frukter för att sprida risken. Läs mer om fonder och risker här

Det finns olika typer av fonder som består av olika underliggande värdepapper, där till exempel en aktiefond består av aktier och en räntefond består av räntebärande tillgångar. Läs mer om olika typer av fonder

En fond sköts av ett fondbolag. Oftast finns det en eller flera ansvariga som har hand om och administrerar fonden, så kallade fondförvaltare. Det är förvaltarna som formulerar fondbestämmelserna, som i sin tur avgör vilka värdepapper fonden ska investera i. Fondförvaltarna sätter sina bestämmelser utifrån regleringar för hur fonder får se ut och sina investeringsfilosofier. Beroende på vilken förvaltningsform fonden har så är fondförvaltarna mer eller mindre aktiva i fondens placeringar. 

För att kunna äga en fond så köper du andelar i fonden. Då får du en liten del av alla värdepapper som finns i fonden. Om fonden till exempel innehåller tolv aktier kommer du indirekt att bli ägare i alla de tolv bolagen. Alla som köper andelar i en fond äger fonden gemensamt.

Alla som vill köpa en fond får göra i princip alltid göra det. Det behöver inte finnas en fysisk säljare som säljer lika många andelar av fonden som du vill köpa, som det fungerar för aktier, utan du köper istället fondandelar av fondbolaget. Öppna fonder, eller open-end funds som de också kallas, är den vanligaste typen av fonder. När man handlar en sådan fond skapas det nya andelar när efterfrågan ökar, det vill säga när folk vill köpa fonden. Stängda fonder, eller closed-end funds, har istället ett fast antal andelar och handlas på ett annorlunda sätt än vanliga, öppna fonder. 

Du sprider din risk automatiskt eftersom du inte placerar i ett enskilt värdepapper. Om du investerar i en aktiefond blir du indirekt ägare av ett flertal aktier, vilket automatiskt sänker risken för placeringen.

Du slipper dessutom sätta dig in i detaljerna av sparandet eller placeringen eftersom fondbolagen och fondförvaltarna sköter placeringarna åt dig. Om en aktie behöver bytas ut för att justera risknivån behöver du inte vara involverad i det beslutet. Utöver detta kan du placera på andra marknader som du inte är så insatt i, eftersom förvaltarna och fondbolagen gör analysen och tar beslutet åt dig. 

Det beror på vad man är ute efter. Är du ute efter att ha ett brett sparande som sprider risken men som ändå kan ge en bra avkastning kan fonder vara ett alternativ för dig. Nackdelarna är att du inte kan påverka vilka värdepapper som fonden investerar i, och är det ett specifikt bolag eller värdepapper som du inte vill investera i (till exempel av etiska skäl) så kan du inte välja bort det. Aktier ger en större frihet för placering och chans till högre avkastning, men har också högre risk.

Fonder har olika riskprofiler beroende på vad de investerar i. Fonder som investerar i mer volatila (prisföränderliga) värdepapper får oftast en högre risk medan fonder som investerar i mer stabila värdepapper får en lägre riskprofil. Man tittar även på fluktuationen (variationen) i värdet historiskt samt hur stor risk det är att förlora hela eller delar av kapitalet för att avgöra hur stor risk fonden har. Högriskfonder ger oftast möjlighet till högre avkastning och fonder mer lägre risk ger oftast lägre avkastning.

Aktörer som man kan handla fonder hos har oftast en riskskala mellan 1-7 som indikerar hur hög risk fonden har, där ett är lägst och sju är högst risk. Det ger en bra fingervisning när man ska välja risknivå på sin fond. 

Eftersom många fonder äger aktier så kan det hända att de aktiebolagen delar ut pengar till sina ägare. Dessa utdelningar hamnar i fonden och återinvesteras. Fondförmögenheten ökar motsvarande utdelningsbeloppet, NAV-kursen ökar och värdet på det du äger, ökar.

Sedan 2012 har de flesta svenskregistrerade fonder slutat att lämna utdelning till sina andelsägare. Anledningen till att man slutade var att det infördes en ny lagstiftning för beskattning av fonder. Tidigare så lämnade många fonder utdelning eftersom fonder beskattades med 30 % av sitt resultat, som mestadels kom från aktie- och ränteutdelningar från fondens placeringar. Om fonden delade ut pengar till andelsägarna så minskade fondens resultat motsvarande det utdelade beloppet. När fondandelsägaren fick utdelning så blev istället ägaren beskattad med 30 % av den mottagna utdelningen. Om fonden istället hade behållit pengarna så hade fonden fått betala skatt på resultatet och sedan hade andelsägaren fått betala vinstskatt motsvarande det belopp som fonden hade ökat i värde. Genom att dela ut pengar kunde fonden alltså undvika att dubbelbeskattas. Efter att lagstiftningen ändrades finns inte längre något motiv för fonderna att lämna utdelning till sina andelsägare då fonderna numera är skattebefriade. Då kan med andra ord hela fondens vinst återinvesteras direkt i fonden och få en större ränta-på-ränta effekt än tidigare. Detta ger i sig en större positiv effekt för andelsägarna.

Att spara i fonder innebär alltid en risk. Fonden kan såväl minska som öka i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta beloppet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.
Bolag som lyfts fram i exempel är inte utvalda av någon speciell anledning.