Vad visar volatilitet?

Volatilitet, eller ”volla” i dagligt tal, är ett riskmått som anger hur stora rörelserna varit i en aktie, uttryckt i procent. Måttet baseras på aktiens utveckling de senaste 30 dagarna och mäter skillnaden mellan aktiens högsta och lägsta kurs under perioden i förhållande till medelvärdet. Det kan vara intressant att titta dels på marknadens volatilitet, dels på en enskild akties volatilitet. Volatilitet visar hur mycket en aktie svänger medan nyckeltalet beta mäter hur mycket aktien har svängt i förhållande till börsen.

När man tittar på en akties volatilitet är det inte den långsiktiga avkastningen som avses utan enbart hur skakig resan framåt förväntas bli i det korta perspektivet. Att en aktie har hög volatilitet betyder att aktiekursen tenderar att svänga mycket medan en aktie med låg volatilitet tyder på att den svänger lite. Man kan likna volatilitet med turbulens när man flyger - ju högre volatilitet desto högre turbulens och då kan det vara en klok idé att spänna fast säkerhetsbältet och vara beredd på en skakig resa.

En och samma aktie kan ha perioder med både hög och låg volatilitet. Rapporter och viktiga nyheter för bolaget är exempel på information som kan påverka priset och volatiliteten. Ju högre osäkerhet, desto högre volatilitet generellt sett.

Volatilitet är ett mått som säger mer om ett bolags aktie än om dess verksamhet. Generellt kan man säga att om man är en långsiktig ägare är det viktigare att titta på fundamentala nyckeltal. Med fundamentala nyckeltal menas de som visar bolagets försäljning, vinst och tillväxt – sånt som långsiktigt driver aktiekursen. Om man är mer kortsiktig i sitt sparande är det desto viktigare att titta på volatilitetsmåttet eftersom det visar hur mycket aktien svänger kortsiktigt.

Om ett bolag är svårt att värdera brukar det leda till en ökad osäkerhet och svängigare aktiekurs. I vår aktielista kan du filtrera bolag efter volatilitet för att se vilka bolag som de senaste 30 dagarna haft högst respektive lägst volatilitet.

Om man ska titta efter hög eller låg volatilitet beror helt och håller på vad man själv föredrar. Risk och avkastning hör ihop, och riskmåttet volatilitet ger en fingervisning om hur mycket en akties pris brukar svänga på kort tid.

Att en aktie har hög volatilitet innebär att aktiens pris tenderar att röra på sig mycket på kort tid. Det är både en risk och en möjlighet. Möjligheten är att aktien stiger kraftigt, medan risken är att priset sjunker med en förlust som följd.

Att en aktie har låg volatilitet innebär å andra sidan att aktien haft små prisrörelser på kort tid. Även detta är det både en risk och möjlighet. Aktier med låg volatilitet brukar inte vara dem som stiger mest på kort tid men inte heller de som faller mest – de brukar helt enkelt ha en mindre skakig resa.

Som jämförelse kan sägas att börsens (OMXS30) volatilitet har varit 21,6 procent de senaste 5 åren, samtidigt som börsens avkastning totalt varit 18,2 procent under perioden*. Bolag som har haft en volatilitet över den nivån har alltså haft en högre risk än börsen och tvärtom.

På aktiens översiktssida visar vi hur hög volatiliteten har varit i aktien de senaste 30 dagarna.

VIX Index, eller skräckindex som det också brukar kallas, är ett volatilitetsindex som mäter marknadens förväntningar över volatiliteten de kommande 30 dagarna. Det är alltså ett framåtblickande mått som ger en fingervisning om marknadens förväntningar. Det finns tre olika VIX-mått som mäter volatiliteten på olika index; VIXS&P500, VXN Nasdaq 100 och VXD Dow Jones.

Ett högt tal tyder på att marknaden förväntar sig en turbulent marknad kommande 30 börsdagar. Ett lågt tal tyder i motsats på att marknaden förväntar sig en behaglig resa de kommande 30 börsdagarna.

Viktigt att komma ihåg är att ingen vet hur börsen kommer utvecklas, den kan gå både upp och ned. Måttet visar alltså endast marknadens förväntningar.

Riskjusterad avkastning är ett mått på vilken avkastning man fått i en placering i förhållande till den risk man tagit. Avkastningen ställs i relation till riskfri ränta, alltså vilken avkastning man kunnat få på en riskfri placering. Det finns ingen placering som är helt riskfri men man brukar prata om utlåning till staten som riskfri ränta i teorin.

Exempel

Två bilar kör på motorvägen i 50 km/h. Den ena bilen ökar upp hastigheten till 100 km/h och borde då komma fram dubbelt så snabbt eftersom hastigheten fördubblas. Om de båda bilarna kommer fram samtidigt så har den person som körde 100km/h haft en sämre riskjusterad avkastning än den person som kört i 50km/h. Det beror på att denne utsatt sig för en större olycksrisk i hopp om att komma fram dubbelt så snabbt med den fördubblade hastigheten.

För att mäta den riskjusterade avkastningen i en portfölj brukar man använda ett mått som kallas Sharpekvot. Man mäter en portföljs avkastning, utöver den riskfria räntan, i relation till den risk man tagit. Den risk man tagit mäts i placeringens volatilitet.

Det handlar om att få så hög avkastning som möjligt till så låg risk som möjligt. Ju högre Sharpekvot desto bättre.

Lägre avkastning till högre risk än börsen
Samma avkastning och risk som börsen
Högre avkastning till lägre risk än börsen

För att fortsätta på exemplet med de två bilarna skulle man kunna säga att målet är att köra 50km/h men ändå komma fram snabbare än den bil som ökade hastigheten till 100 km/h. 

Det är vanligt att fonder mäts på sin Sharpekvot för att bedöma avkastningen i förhållande till risken. Den informationen, ”Sharpe ratio”, finns hos oss att hitta på fondöversikten.

*Siffror per 12/4 2016
Handel med värdepapper innebär alltid en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Bolag som lyfts fram i exempel är inte utvalda av någon speciell anledning.