Den 15 mars 2013 startade den nya fonden Länsförsäkringar Aktiv Kreditfond. Den nya fonden investerar globalt i företagskrediter, stats- och bostadsobligationer.
2013-03-15
Det senaste decenniet har det skett en förändring av stor betydelse för dig som sparar i räntefonder. Räntorna har kommit ner till rekordlåga nivåer vilket innebär begränsade möjligheter till avkastning. När räntorna vänder uppåt från dessa låga nivåer ökar dessutom risken för att avkastningen i en obligationsplacering kan bli negativ.
Aktiv Kreditfond kan till skillnad mot en vanlig obligationsfond stiga i värde oavsett om räntan går upp eller ned genom att fonden kan ha både positiv och negativ duration. Fonden kommer i vissa fall ha en mycket stor andel företagsobligationer och i andra lägen en mycket liten del eller till och med inga företagsobligationer alls.
Intervju med Stefan Gothenby
Vi ställde några frågor till förvaltaren Stefan Gothenby för att få reda på lite mer om fonden och dess inriktning.
Varför äger man en räntefond?
En räntefond har generellt låg risk och ger en bra bas i en portfölj av fonder. Räntefonder har historiskt gett en stabil avkastning de senaste 20 åren och faller oftast inte även om börsen skulle göra det.
Varför ska man placera i just denna räntefond?
Aktiv Kreditfond är framtagen just för att hantera de risker vi kan identifiera idag. En viktig egenskap som fonden har är att den kan skapa positiv avkastning oavsett marknadsläge. Fonden har en flexibilitet som ger goda förutsättningar att hantera dagens räntemarknad. En viktig anledning till detta är att fondens tillgångar sprids på räntepapper med olika tidslängd och kreditkvalitet utifrån marknadsförutsättningarna. Fonden har möjlighet att skapa positiv avkastning även när marknadsräntorna stiger. Fonden har även möjlighet att generera positiv avkastning när kreditspreadar ökar genom att utnyttja kreditindex. Fonden kommer också att kunna erbjuda en bättre likviditet till andelsägarna genom att i jämförelse med många andra företagsobligationsfonder ha en högre andel likvida instrument. Detta minskar risken för inlåsningseffekter.
Hur på ett ungefär kommer allokeringen i fonden se ut när den startar? I vilka länder och räntepapper görs placeringarna?
Fonden kommer inledningsvis att fokusera på bostadsobligationer och krediter med hög kvalitet och kort löptid med stor tyngdpunkt på Sverige. Anledningen är det aktuella marknadsläget där vi redan fått en försmak av en generell ränteuppgång samt att räntan på krediter specifikt har drivits ner på ganska låga nivåer relativt statsobligationer.
Vilka risker finns på räntemarknaden just nu?
Räntenivåerna är just nu mycket låga. Detta innebär att risken har ökat för negativ avkastning i obligationsfonder som placerar i långa räntepapper vid en ränteuppgång. Dessutom är utrymmet för stigande räntor större än för ett fall. Även kompensationen för att äga företagsobligationer är mindre fördelaktigt än den varit under de senaste årens starka kreditmarknad. Omvärldsfaktorerna är fortsatt osäkra vilket leder till stora och ibland extrema rörelser i de finansiella marknaderna. Det är en värld som fortfarande pendlar emellan hopp och förtvivlan.
Vilken risk och avkastning kan man förvänta sig i fonden?
Vår dynamiska förvaltningsstil bör över tid ge högre avkastningen än för traditionella obligations- eller företagsobligationsfonder vilka huvudsakligen placerar i instrument med hög kreditkvalité. Fonden har en förväntad avkastning på riskfri ränta plus 3-4 procent per år över en konjunkturcykel. Risknivån i fonden är 4 av 7 på fondbranschens riskskala.
Vad är en kreditobligation?
En obligation är ett skuldebrev som används när någon behöver låna pengar. En låntagare som har ett finansieringsbehov emitterar (säljer) en obligation där den förbinder sig att betala tillbaka lånet plus en viss ränta vid ett givet tillfälle. Långivare, exempelvis en räntefond, får då möjlighet till avkastning (d.v.s. räntan på obligationen) på sitt fondkapital. Obligationer emitteras främst av stater, bostadsinstitut eller företag. Beteckningen kreditobligationer syftar till obligationer som innebär en kreditrisk – alltså en risk för att utgivaren inte håller sin betalningsförpliktelse. Det är primärt obligationer som ges ut av andra än stater. Det kan t.ex. vara företag eller institutioner som vill få tillgång till kapital. Kreditobligationer emitteras med en högre ränta än statsobligationer eftersom de måste kompenseras för den ökade risken.
Vad är en kreditspread och hur nyttjar man en sådan?
En kreditspread i en räntemarknad är skillnaden mellan räntan på en statsobligation och på en kreditobligation. Skillnaden avser avkastning mellan två i övrigt jämförbara obligationer till följd av skillnad i kreditvärdighet. Obligationerna riskvärderas löpande av internationella kreditvärderingsinstitut. Ju bättre rating eller kreditvärdering desto bättre anses utgivarens möjlighet till att återbetala skulden vara. Ratingskalan går från AAA till C där AAA avser högsta kreditkvalitet. Vid lägre kreditkvalitet kräver långivare högre kompensation, det vill säga högre ränta. Synen på kreditrisken men även själva kreditrisken förändras hela tiden vilket gör att även kompensationen, kreditspreaden, rör sig upp eller ner. Genom att analysera kreditrisken finns möjlighet att utnyttja förändringen i kreditspreaden och därmed öka avkastningen i en räntefond.
